Högskolans behörighetskrav
Varför behövs behörighetskrav?
Behörighetskraven ska dels garantera en viss startnivå, dels ge besked till sökande om vad som krävs för att de ska kunna genomföra en viss utbildning. Men studieframgång beror naturligtvis inte bara på förkunskaper i vissa specifika ämnen. Den beror också på en rad personliga egenskaper och förutsättningar.
Behörighetskraven har alltså främst en betydelse som allmän information till dig som blivande student om vilka förkunskaper som förutsätts inom en viss utbildning. Däremot kan inte uppfyllda behörighetskrav tolkas så att de ger dig som student någon absolut garanti för studieframgång.
Grundläggande behörighet
Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå har den som fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och fått lägst betyget Godkänt i minst 2250 gymnasiepoäng inklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna svenska A+B eller svenska som andraspråk A+B, engelska A och matematik A.
Särskild behörighet
Den särskilda behörigheten är de förkunskaper som är nödvändiga för att man ska kunna följa en viss utbildning och som krävs utöver den grundläggande behörigheten. Den särskilda behörigheten är indelad i s k områdesbehörigheter.
Högskoleverket bestämmer vilken områdesbehörighet som gäller för högskoleutbildningar som leder fram till en yrkesexamen (t ex juristexamen, psykologexamen och sjuksköterskeexamen). För övriga utbildningar beslutar varje högskola själv i vilken områdesbehörighet dessa skall placeras.
Med övriga utbildningar menas program och kurser som leder fram till en s k generell examen, t ex Filosofie kandidat- eller Magisterexamen.
Du kan söka mer information om behörighetskrav och kursutbud hos Verket för högskoleservice (VHS) www.vhs.se 
och på Högskoleverkets webbplats www.studera.nu.